Har du funderat på om det finns några skillnader mellan blandkost och vegankost för utvecklingen av intelligens hos människan?
I den här artikeln kommer vi först beskriva när kost och intelligens hör ihop – och när de inte hör ihop.
Vi kommer även bemöta vanliga myter gällande vegankost och intelligens.
Men först lite historia om varför det finns en diskussion kring vegankost och intelligens.
Det finns gamla studier som påstår att människan behövde äta kött för att hjärnan skulle utvecklas och bli den hypereffektiva superdator den är idag. Det finns inga direkta bevis för detta, men det har lett till att allmänheten har likställt detta med att människan måste äta kött för att överleva (eller inte bli ett kognitivt misslyckande).
Dessa gamla studier mätte hur många kalorier som brändes för att äta en specifik sorts mat, och de fann att kött krävde ca 40% färre tuggningar (ja, antal tugg) – de kom fram till att den genomsnittliga grottmänniskan sparade ca 2 miljoner tuggningar per år när de började konsumera kött. Detta skulle då leda till att käk-musklerna krävde mindre energi och att huvudet genom evolution skulle genomgå förbättringar som istället skulle omfördela resurser till hjärnan och således öka människans intelligens.
Detta är en hypotes och inget som är bevisat – beräkningarna tog exempelvis inte hänsyn till att människan gjorde av med mer kalorier när de började jaga efter kött (och behövde därför äta mer – och tugga mer..)
Påverkar kost ens intelligens?
Det korta svaret är att JA, den kost du äter påverkar i stor utsträckning din intelligens. En studie från 2008 från University of London som publicerats i Nature påvisade att en diet där alla viktiga näringsämnen inkluderades jämfört med en undermålig diet gjorde en skillnad på 12%. Kosten anses därför göra en relativt stor skillnad när det gäller intelligens och kognitiv utveckling.
Vad i kosten är det då som skiljer sig när det gäller påverkan på intelligens?
Enligt flertalet studier på ämnet är den numera accepterade bilden att vissa molekyler i maten vi äter påverkar vår hjärnas uppbyggnad och möjligheten att främja intelligens. Bland annat har man kommit fram till att lykopen, b-vitamin och omega-3 är ämnen som främjar intelligens. Forskare har kommit fram till att animaliska produkter har mindre antal viktiga ämnen per 100g än vad icke-animaliska produkter har.
Och även om fisk är en väldigt bra källa för omega-3 så har det även höga mängder omega-6 (omega-6 främjar inflammation i kroppen medan omega-3 motarbetar inflammation) – problemet med att t.ex. äta mycket fisk är att du får i dig för mycket omega-6 jämfört med den omega-3 du får i dig. Omega-6 är viktigt för kroppen men om du får i dig för mycket omega-6 i förhållande till den omega-3 du får i dig så riskerar du att din kropp lättare blir inflammerad eller sjuk.
Är veganer smartare än köttätare?
I princip alla moderna studier pekar (men statistisk signifikans) på att veganer har högre IQ än köttätare. Även de som blir veganer när hjärnan är färdigutvecklad (25 års ålder). Vetenskapen är lite osäker exakt hur stor skillnad det är (mellan 6-15% beroende på studie). Det är en ganska stor skillnad när man tänker på att det endast är dieten som är skillnaden (andra externa faktorer har tagits i beaktning vid uträkningen).
Det går även att förutse att barn med högre intelligens har större sannolikhet att bli veganer i framtiden (upp till 3x så hög sannolikhet när man jämför ett barn med 100 IQ och ett med 110 IQ – om de kommer från samma bakgrund och får samma utbildning genom åren).
Men veganer måste tillskott för att överleva?!
Så länge du tänker skölja av grönsaker med jord på så behöver du ta tillskott för vitamin B12 (jord innehåller b12 och är den källa där människan tidigare fått denna vitamin från).
Men i och med att vi rengör våra grönsaker innan vi äter dem så är det smart (nödvändigt) att ta en tablett B12 varje dag (kostar ca 27 öre per dag) – sen skadar det såklart inte att hålla sig uppdaterad på ens kropp och se om det finns andra ämnen som man inte får i sig tillräckligt av. Men B12 är det enda ämne som inte annars finns i växtriket. D-vitamin, järn, essentiella aminosyror och andra ämnen finns inom växtriket. Exempelvis är spirulina troligtvis det mest näringstäta ämnet som finns på jorden, med 57g protein per 100g och med ca 40% av den total rekommendera näringsinnehållet från endast 100g är det verkligen något som en nybörjare inom vegan-dieten borde nyttja för att se till att man ligger på bra nivåer.
